Fler bostäder är enda lösningen

Idag presenterar Stockholms Handelskammare en intressant rapport om hur regionens alla naturreservat blockerar bostadsbyggandet. I rapporten konstateras bland annat att de senaste 20 åren har 35 000 hektar mark gått till nya naturreservat, medan bara 7 000 hektar använts till bostadsbyggande.

Slutsatsen är tydlig, kommunernas möjlighet att inrätta naturreservat borde begränsas. Vilket egentligen är en tillbakagång till hur det var före 1999, det var först då som det blev möjligt att inrätta kommunala naturreservat.

I Stockholmsregionen skyddas idag närmare 10 procent av regionens yta av över 300 olika reservat. Det mest tydliga exemplet där olika intressen möts är i frågan om Kymlinge, där det idag finns en i princip färdig tunnelbanestation. Strax söder om stationen är ett 140 hektar stort område redan skyddat, Igelbäckens naturreservat (mer känt som Ursviks motionsområde) trots det finns krav att skydda hela området som naturreservat. I Solna sträcker sig området över ytterligare 160 hektar och strax norr om Kymlingelänken breder sig Järvafältets enorma naturområde ut sig. Så det är knappast någon större brist på grönyta i Sundbyberg och vår närhet.

Handelskammarens konkreta förslag är bra, jag är en stor vän av det kommunala planmonopolet men i en region som Stockholm behöver blickarna höjas över kommungränserna. Tills bostadskrisen är löst borde bostadsbyggande gå före nyinrättande av naturreservat. Det enklaste sättet att garantera det är att Socialdemokraterna och Moderaterna i regionen tar sitt ansvar och stänger naturreservatsdörren för övriga partier.

Tror att de allra flesta gamla kollegor känner igen att krav på inrättande av naturreservat är mer regel än undantag i de flesta majoritetsförhandlingar. Om dessa krav inte tillåts bli en kabinettsfråga går det helt plötsligt att frigöra stora ytor i en rad kommuner.

Ska vi klara av att bygga det stora antal bostäder som krävs räcker det dessutom inte i längden med små in-fill projekt här och där. Det krävs stora nyutbyggnadsområden, där det går att komma upp i volym vilket också skapar förutsättningar för en större industriell produktion. Vilket i sin tur får ned priset och gör att nyproducerade bostäder kan efterfrågas av fler.

Kymlinge/Stora Ursvik, med en möjlig byggnation av sammanlagt kanske 12 000 bostäder och Barkarbystaden med 20 000 bostäder är två bra exempel. Där det stora antalet bostäder gör det möjligt att räkna hem nyinvesteringar i infrastruktur, kollektivtrafik och annan offentlig service såsom skolor och förskolor. Som ett plus blir även befolkningsunderlaget tillräckligt stort för att möjliggöra en lokal kommersiell service bestående av restauranger och butiker.

Och låt dagens naturreservat få vara som de är, men låt oss undvika att inrätta fler.