Åtta är fler än två block och SD

Jag kommer fortfarande ihåg känslan när valresultatet kom 2006. Då jobbade jag åt min företrädare Helene. Vår valvaka var i Folkets Hus i Sundbyberg. Hyfsat tidigt såg vi varåt det barkade.

På TV följde vi partiets centrala valvaka på Norra Latin i Stockholm. Bilder på besvikna och ledsna människor. Som kontrast en strålande glad Fredrik Reinfeldt, som framgångsrikt lett ’Alliansen’ till valseger.

Det är sju år sedan. Med ’alliansen’ cementerades blockpolitiken. Eftersom regeringen inte har majoritet i Riksdagen har det mesta gått i stå den senaste mandatperioden. Fredrik Reinfeldt, som knappt samlar 40 procent väljarstöd, lägre än så om KD eller C åker ur Riksdagen, tjatar om vem Stefan Löfven ska styra med. Det är väl upp till väljarna att bestämma?

Jag ser framemot att blockpolitiken bryts ner. Att det blir åtta partier som går till val, inte två block och Sverigedemokraterna. Där väljarna får ta ställning till respektive partis idéer och program, som sedan får ligga till grund för den majoritetspolitik man förhandlar fram efter att väljarna sagt sitt.

De tre åren som jag fått leda en ovanlig konstellation, med S, MP, KD och C, har varit givande. Vi är fyra partier som kompletterar varandra. Det har varit en tid av ständiga förhandlingar, i samarbetet men också med V och FP, för att få så breda lösningar som möjligt.

Det är framförallt Folkpartiet i Sundbyberg som stått upp för att vara ett parti, och vägrat ingå i en Allians. Det är bra, framförallt för FP. För väljarna vill ha mindre av blockpolitik. Men mer av ansvarstagande och helhet. Förhoppningsvis inser Reinfeldt det efter valet, inte före.