Zlatan har varit en stor inspirationskälla

I vintras läste jag Zlatans bok. En intressant beskrivning av en framgångsrik karriär. Att publicera sina memoarer vid 30 är få förunnat.

Jag kan ju inte låta bli att fundera på vilken sport jag skulle satsat på.

I Fagersta där jag växte upp fick jag tidigt möjlighet att prova på att spela ishockey. Tidiga lördagsmorgnar tillbringades i en kall hockelada med en entusiastisk publik bestående av min pappa.

Karriären var lång men inte särskilt framgångsrik. Från mina första år i FAIK, som fostrat många stora hockeytalanger, till HHC. Var vänsterforward i tredje femman. Under min hockeykarriär grundlades det tålamod som jag har haft mycket nytta av i min profession. Att kuska runt i en sunkig buss, på halvdåliga vägar till kalla islador för att sedan få stryk med 20-0, 32-2 (rekordet om jag minns rätt) och i bästa fall med 9-0 gav mig nya perspektiv på livet.

Hade även en liten kort period då jag spelade tennis. Brist på bollsinne gjorde dock träningarna till en lika stor plåga för mig som för mina motståndare och tränaren.

En sport jag däremot hade viss talang för var bowling. Själva konceptet med ett tungt klot som skulle rullas över en träbana är mycket roligare än vad man kan tro.

Curling är en annan favorit. I gymnasiet satsade jag och tre kompisar allt under en termin på att sopa is några gånger i veckan. Curling har en lång och stolt historia, ursprungligen från Canada. Ett strategiskt spel, curling brukar kallas för isens schack. Laget splittrades dock efter vår första turnering och jag lade kvasten på is en gång för alla.

Men inser att jag inte har ett tillräckligt stort sportintresse för att någonsin kunna leva på några kroppsliga prestationer. Får istället hoppas på mina eventuella framtida avkommor.

Och är väldigt glad över att ha växt upp i ett land där vi gemensamt över skatten ger möjlighet för barn och ungdomar att idrotta, oberoende av föräldrarnas inkomst. Även fast vi ser hur flera moderata kommuner snålar med stödet till ungdomsidrotten. Tänk så många Zlatan vi skulle gå miste om ifall föräldrarnas ekonomiska förutsättningar var avgörande för ungdomsidrotten.

Nu är jag nöjd med att i min egna takt hålla igång kroppen bara för att må bra. Det lär jag inte bli rik på, men förhoppningsvis gammal och frisk.